Exklusivt garn av alpackaull
Alpackan är ett lamadjur som lever högt uppe i den sydamerikanska bergskedjan Anderna. Stora producenter av alpackaull är bland annat länder som Bolivia och Peru. Alpackan producerar en silkesmjuk, stark, tålig och varm ull. Allpackaullens fibrer brukar anses som den mest exklusiva att spinna garn av. Ullen delas in i tre kategorier: Primärull från djurets rygg som är den alpackaull som håller högst och finast kvalité. Sekundärull som växer på djurets hals och mage samt tredjehandsullfrån ben och fötter. Undantaget är ull från alpacka-baby som tas från årsföl och håller högst kvalitativ primärull från både hals och mage. Det är annars först och främst primärullen som innehåller långa (10-20 cm) silkesglänsande fibrer samt är varmare och starkare än vanlig fårull, som används till att spinna alpackagarn med. Sekundärullen användas bland annat som stoppning i dynor och soffkuddar men även till att spinna garn med, men då oftast i kombination med exempelvis silkes, fårull eller mohair-garn i olika blandningar, eftersom garn av ren sekundärull kan upplevas som stickig och sträv. Tredjehandsorterad alpackaull kasseras tyvärr alltför ofta, då den annars skulle kunna användas som en ypperligt komposit i isolerande material.
Sticka i alpackagarn - superskön alpacka-baby eller alpacka-silk
Alpackagarn kan stickas både lätt, luftig och hårt. En del av de mindre luddiga garnerna, låter sig utan konstigheter också virkas. Många av våra garner är i kombinationen alpacka-silk, där silket bidrar med extra styrka och extra glans, lämpliga till stickning av till exempel en riktigt skön alpacka-tröja. Här finns även eko-alpacka med 100% ullinnehåll samt Manos Serena-garn ett handgjort fairtrade-garn i 60% baby-alpacka och 40% Pima cotton. Alpacka-baby (baby-alpacka) är inte bara tillverkat av ullen från ungdjur utan passar även för våra allra minsta - riktiga babygarn alltså. Dock är det också garnet som passar till alla åldrar och hudtyper.
Lite om alpackor
Alpackan (wiki-länk) är som sagt ett lamadjur eller rättare sagt ett kameldjur som är anpassat efter det bistra klimatet högt upp i de sydamerikanska bergskedjorna. Djuren började mycket tidigt domesticeras och avlas på av de sydamerikanska indianerna för att få fram exklusiva ullkvalitéer. Alpackorna hade näst intill en gudomlig status och dess ull var först och främst ämnad för kläder till högt uppsatta; kungar eller andra personer med hög socialt anseende.
Alpackan själv är ett flockdjur och måste ha sällskap av andra alpackor. Ensamma alpackor blir lätt stressade och kan få obotbara magsår. Hos domesticerade djur (vilket är i princip alla) MÅSTE ullen klippas om sommaren för att djuren inte skall få värmeslag. Speciellt med alpackan är också att den som självförsvar kan spotta magsyra på sina fiender precis som lamorna. Den har heller inte klövar som får, utan tår och är tvåtåiga djur precis som sina avlägsna släktingar kamelerna.
Djurets päls fanns från början i svarta, vita, bruna och gråa toner, men har av människan avlats fram till över 20 grundfärger med över 200 nyanser som nu används för att göra ett av våra mest eftertraktade garn - alpackagarn.